Igår synade Nutopia PS Vitans utsida, idag kikar vi närmare på den medföljande mjukvara och maskinens användargränssnitt. Här har Sony verkligen utvecklat saker och ting sedan PSP och dess något banala om än välfungerande XMB. Nu är det en hel del nytt som skiner genom det nästan barnsligt enkla upplägget.
Borta är den tvärgående listen med simpla, färglösa ikoner. Istället representeras de olika installerade applikationerna av bubblor med tillhörande rubrik under. Dessa bubblor kan lätt flyttas omkring efter behag och med ett enkelt tryck på dem så startar den valda applikationen. Oerhört smidigt, men samtidigt en stark kontrast mot Sonys annars så sterila och lyxiga design. Det får plats en begränsat antal ikoner på varje skärm, men precis som med dagens operativsystem till smarta mobiltelefoner bläddrar man enkelt mellan de olika hemskärmarna som sakta fylls ut med nytt material genom att svepa med fingrarna.
Via Välkomsthallen, som är den applikation man kanske allra först tar sig en titt på, får vi lära oss grunderna. Detta görs genom små minispel där man bland annat klickar på siffror i rätt ordning, tar bilder med kameran och pusslar ihop dem samt åker skateboard med hjälp av tiltfunktionen. Som erfaren användare av pekskärmar tröttnar man snabbt och inser att detta endast är för riktiga nybörjare.
Kameran ja, den får nog anses vara där som en extrafunktion för spel, Twitter och liknande, för någon vidare kvalitet håller bilderna inte. Nedan fotade jag ut från balkongen i eftermiddagsljus. Resultatet får tala för sig självt. Noterbart är dock att man enkelt kan välja format på bilderna, om det ska vara widescreen eller ej. Platsdata går även det att lägga till.
En av de större förhoppningarna med PS Vita var de utökade surfmöjligheterna. Med högre upplösning, snabbare hårdvara och pekskärm skulle nätsurfandet bli både bättre och enklare, och visst så är det. Men jag är fortfarande inte helt nöjd då det ändå går förhållandevis långsamt, och kvaliteten känns något undermålig. Det är långt ifrån lika skarpt och smidigt som på exempelvis iPhone. Flash fungerar inte heller. På Youtube blir jag ombedd att uppgradera från Adobes sajt, men väl där möts jag bara av beskedet att jag minsann redan använder den senaste versionen för min läsare. Utökat stöd för framför allt Youtube kan vi nog räkna med till 100% i framtida uppdateringar dock. Överlag är det däremot en klar förbättring gentemot den hopplösa gamla PSP:n vad gäller allmänt surfande. Pekskärmen gör otroligt mycket.
Jag vill också kort berätta om Innehållshanteraren. Nu är det enklare än någonsin att koppla PS Vitan till din PC genom USB och via applikationen och de synkroniserade mapparna flytta filer som bilder och filmer fram och tillbaka helt utan problem. Filmer som för övrigt gör sig utmärkt på PS Vitans stora, breda och klara skärm. Hej Apple, kan ni inte bara avliva iTunes och ta er en titt på det här? Mac-stöd saknas inledningsvis, men är på gång.
Andra intressanta funktioner som PS Vita bjuder på är Near och Fest. I Near kan vi söka av det närmaste området i jakt på andra spelare och se vad de hittar på. Till en början ger applikationen ett ganska rörigt intryck och jag är lite osäker på vad som betyder vad, eller ens varför jag skulle bry mig särskilt mycket. Men det är väl samtidigt en sak som växer efter hand. Vill jag spela online så gör jag det, och då spelar det ingen roll om jag möter någon rakt över gatan eller på andra sidan landet.
I Fest kan vi äntligen, i Sony-land, uppleva partychatt. Här kan man skapa rum och bjuda in vänner och andra efter ställda kriterier. Väl i rummet är det, eller ska det vara, fritt fram att chatta och spela spel med varandra. Helt klart något man saknat från Sony då man vant sig med eminenta Xbox Live och dess partyfunktioner.
Angående PlayStation Network så är det endast den japanska butiken som fungerar i nuläget, och till den krävs ett japanskt konto, naturligtvis. Det innebär att man ej kommer åt vare sig europeiska eller amerikanska PlayStation Store med PS Vita, och så lär det förbli fram tills konsolen släpps i respektive region. PlayStation Store har dessutom fått sig ett rejält ansiktslyft med Vita, och genom det tryckvänliga användargränssnittet känns butiken smidigare och mer öppen än någonsin.
Ytterligare nyheter där är de olika applikationerna vi kan ladda ned. Fler lär det bli framöver, men just nu finns bland annat Twitter, vilket också visade sig vara en riktigt välgjord klient. När man laddar ned den, eller spel, filmer och annat som finns, så görs det i bakgrunden. Via ett notissystem i över högra hörnet av skärmen kan man enkelt skåda rådande och historiska aktiviteter. Jag imponeras över smidigheten, och lite, lite känns PS Vita nästan som en minidator.
Och så ska det noteras att Sony lovat att varje enskilt spel som släpps i butik även ska finnas tillgängligt via PSN från dag 1. Kan de hålla just det löftet den här gången, tro?
Intressant är att Sony direkt på släppdagen gick ut med en patch för mjukvaran. Det var det allra första jag möttes av vid uppstart på lanseringsdagen. Tydligen fanns där för Sony kända problem, och enligt en del arga konsumenter som delat med sig av sina upplevelser på nätet ska visst strul ha uppstått. Undertecknad har dock varit förskonad från sådant då maskinen rullat felfritt. Hittills. Ta i trä. Bonk, bonk!
Om man bortser från PlayStation Network, eller avsaknaden av detsamma för importörer, så är PS Vita en hyfsat importvänlig konsol. Systemspråket kan direkt ställas in helt på svenska och flera är de spel där japanskakunskaper inte är något måste. Framför allt inte i Uncharted: Golden Abyss som går att ställa in helt på engelska, något vi återkommer till längre fram i speltesten.
Det var grunderna i PS Vitans mjukvara det. I morgon fortsätter vi med spelen och ser vad det första i raden går för.
Frågor? Skjut i så fall i kommentarerna så svarar jag efter förmåga.
Och just det. Samtliga bilder i artikeln är tagna direkt från Vitan. Skärmdumpar gör man enkelt på egen hand genom att trycka på hemknappen och start samtidigt, något som fungerar såväl utanför som i spel. Bilderna sparas sedan i en mapp under Foton.