Nutopia

E3-frågorna du aldrig vågade ställa (och svaren du inte visste du ville ha)

E3E3, den mytiska spelmässan där Allt Händer upphöjt i hundra, är över för i år. Det är så stort att det fortfarande rinner material från mässgolvet i form av bilder, filmer samt ett och annat citat från någon utvecklare som pratat lite för mycket, eller lite.

Det här är inte Thomas Wiborghs (känd från tidningen LEVEL med mera) första E3, men väl hans första bidrag till Spelbloggen. Här är E3-frågorna du aldrig vågade ställa (och svaren du inte visste att du ville ha), från en veteran till dina nyfikna ögon.

Kör hårt, Thomas!

Dag 1

Ohhh, E3. Varför är det så stort?
– Det här är spelbranschens motsvarighet till Oscarsgalan. Storleksmässigt har E3 pendlat mellan en liten hotellbaserad historia i Santa Monica och jättelika Convention Center i downtown. I år är vi tillbaka i plåtladan, och antalet bystiga kvinnor med latexklänningar är fler än någonsin. Till mångas stora förtjusning.

Thomas i oklädsam ponchoDörrarna har just öppnat och Microsoft är först ut. Krossar de allt motstånd som i fjol?
– Inte riktigt. Första kvällen låter man istället franska cirkusgruppen Cirque du Soleil tolka den nyskapande kontrollmetoden Natal (som samma kväll får det oklädsamma namnet Kinect). Publiken får minst lika oklädsamma ponchos med jättebreda blinkande axelvaddar, som det skojas friskt om under resten av E3.

Men morgonen därpå revanscherar de sig grundligt?
– Efter ett par timmars impressionistisk teaterföreställning kunde man önska sig det, men tyvärr. Visst finns det ljusglimtar. Halo: Reach ser fantastiskt ut, Gears of War 3 stabilt, Metal Gear Solid: Rising modigt och flera multiformatsspel får Xbox-exklusivt material. Men Microsofts tydliga fokus är också denna morgon Kinect-kameran.

Och med den får vi slakta rymdmonster?
– Det får vi icke. Med undantag för en del ljussabelsvingande i en ny Star Wars-titel blir det smådjursgosande, livbåtshoppande, häcklöpning och dansuppvisningar. Väldigt traditionellt, väldigt casual. Spelen ser inte nödvändigtvis dåliga ut, de är bara speltekniskt plågsamt lika Hugo Djungeldjuret som du spelade med din knappvalstelefon under mitten av 90-talet.

Något mer?
Ny Xbox! Lite mindre, lite tystare, mycket svartare. Släpps nyss.

Dag 2

Sony och Nintendo har presskonferens under förmiddagen, stora spelhus som EA och Ubisoft på eftermiddagen. Vad är hetast?
Satoru Iwata med sin 3DS– Nintendo! Alla är överrens om att spelhuset med alla de största hjältarna dominerar årets E3. Vi får återupplivningar av Kirby, Kid Icarus och Donkey Kong. Vi får ett helt nytt Legend of Zelda, tidigare utannonserade Metroid: Other M och en återupplivning av gamla Golden Eye 007. Men framförallt får vi 3DS, en ny portabel konsol byggd på Nintendo DS-grunden med bättre hårdvara, inbyggt gyroskåp, 3D-skärm som inte kräver glasögon, 3D-kamera och förbättrad wifi. Under hela E3 ska alla, såväl spelskapare som journalister, hylla konsolen som ett litet underverk. ”Jag förstår ärligt talat inte hur Nintendo lyckas”, som legendariske Warren Spector uttrycker saken. Själv kan jag bara instämma i att 3D-skärmen är oväntat vass, särskilt i spel som Pilotwings där planet befinner sig långt från marken.

3D var ju Sonys grej?
– Även Sony pushar 3D, men den mer traditionella varianten med glasögon och jättedyra skärmar, vilket får mig att undra hur många av alla nyblivna hdtv-ägare som är sugna på ännu en investering. Inte ens de äldsta plasmaskärmarna är ännu uttjänta, och jag tror helt enkelt inte att den här generationens stereoskopiska 3D är tillräckligt bra för att få oss att ändå byta.

Men spelen då?
– Kanske mest lovande ser Killzone 3 ut, även om åtminstone jag gärna fokuserar på de huvuden som jag ska prickskjuta på. Detta är ganska svårt i 3D, som ju bekant mer handlar om att luta sig tillbaka och ta in alla intryck. Andra höjdpunkter är ett Gran Turismo 5 som mot alla odds ska släppas innan julhandeln, plattformshjältekavalkaden Heroes on the Move och bilburet våld i Twisted Metal, en serie som alltid har varit större i USA än i Europa och troligen kommer att fortsätta så.

Jaffe-clownen

Flirtar inte Sony med barnfamiljer och lattemammor?
– Om de gör. Större delen av Sonys presskonferens ägnades som väntat åt Move, den ytterst Wii-doftande satsningen på rörelsekänsliga kontroller. Vi fick se ett par fina demonstrationer av spel, där framförallt Sorcery stod ut från mängden innan Sony tog tillfället i akt och delade ut ett tjuvnyp till Microsoft för Kinects brist på knappar – ”som faktiskt behövs i vissa spel”. Mitt bestående intryck från första bänkraden i publiken var att Sonys presskonferens kändes vassare än Microsoft, men att Kinect trots allt är mer spännande än Move. Rent precisionsmässiga skulle jag säga att de känns likvärdiga – fördröjningar förekommer absolut, men jag upplever dem som något mer responsiva än Wii.

Dag 3

Sista dagen. Hur känner man sig då?
– Ljudvolymen och alla de blinkande ljusen börjar ta ut sin rätt. Jag är otroligt trött på mackor, pizza, hamburgare och jätteläsk. De storbystade kvinnorna i latexoutfits som var omöjliga att slita blicken från under mässans första dag (det är inte mitt fel, reptilhjärna har vi alla) passerar obemärkta i ögonvrån. Jag springer mellan intervjuer och testspelningar för att täta eventuella luckor i årets bevakning för LEVEL. Gör bland annat intervjuer med Warren Spector (Deus Ex), Tetsuya Mizuguchi (Rez, Child of Eden) och Kazunori Yamauchi (Gran Turismo).

Bästa taktiken för att överleva ett E3?
– Om man har kontakterna så är det tveklöst att försöka spela bakom stängda dörrar. På så sätt kan man spela tio spel på samma tid som det tar att köa till en enda skärm på mässgolvet. Ett annat trick är att alltid bära med sig vatten och en powerbar. Man vet aldrig när nästa tidseffektiva gratismacka serveras, och entimmesluncher är oftast bara att glömma under E3.

Höjdpunkterna under tredje dagen?
– Förutom ovan nämnda intervjuer fick jag se mer av Halo Reach, vilket imponerar stort. Jag älskade känslan i Kirby’s Epic Yarn, och tyckte att det udda äventyrsspelet El Shaddai: Ascension of the Metatron från Ignitition såg helt fantastiskt ut. Det kommer vi definitivt att få se mer av. Bland actionspelen (nästan fånigt överrepresenterade på mässgolvet) gillar jag också Bulletstorm och Crysis 2.

Största överraskningarna?
– Det kan för min del vara den nya del i Need for Speed-serien som visades upp. EA har en av de tröttaste racingserierna på marknaden, men också en av de bäst säljande genom tiderna. När nu brittiska grafikmästarna Criterion tar över känns det som att den hittar hem. Andra titlar som fångade mitt intresse var danska nedladdningsbara konstspelet Limbo samt den på alla sätt udda men också charmerande fågeln Epic Mickey, där Warren Spector utforskar spelarens fria val i en vacker och skruvad Disney-miljö.

Några önskemål inför nästa år?
– Jag önskar mig större bredd. Under årets E3 var spelen antingen stenhård rymdhjälmsbestyckad action eller supergullig casualmys. Vi riskerar att få ett märkligt och polariserat spelklimat om den trenden håller i sig. Men på det hela taget var 2010 års upplaga av E3 ändå bra. Jag måste liksom de flesta andra utnämna Nintendo och 3DS till mässans stora vinnare.

Blandade bilder från resan

Med bildtext och allt, missa inte det!

Thomas Wiborgh

Thomas Wiborgh är gammal i gamet numera, och tillika redaktör på speltidningen LEVEL. Antalet USA-resor för speljournalistiken börjar bli oräkneliga, men likväl sitter han på planet, gång efter gång - på väg till E3 eller något annat spännande.

Kommentarer