Inte riktigt. Men bra nära. Sony Ericsson Xperia Play är som namnet antyder en ny modell i ledet av Sony Ericssons Xperia-mobiler. Den viktigaste skillnaden är dock att det är den första ”Playstation-certifierade” (*gasp!*) smartphonen någonsin, med ett utfällbart kontrolldon som påminner om gamla goda Playstation-handkontrollen.
Spelknapparna – trots att de är väldigt små och inte buktar ut särskilt mycket – känns rätt så gedigna och sköna att trycka. L- och R-knapparna på ovansidan är det enda som kräver lite oergonomisk hållning av mobilen då man tvingas trycka ner dem med toppen av båda pekfingrar. Att skjuta isär de två delarna av mobilen för att beskåda spelknapparna verkar dock aldrig bli gammalt. Speciellt inte när man gör det framför andra människor som tror att det ”endast” är en vanlig Androidmobil.
Skärmen är mörk. Ibland på gränsen till irriterande mörk. Så länge man befinner sig inomhus och inte stirrar på telefonen i en annan vinkel än rakt framifrån är det inget större problem, men annars framstår sanningen som rätt uppenbar. Sony Ericsson borde ha skruva up ljusstyrkan med minst 20% (och maxläget står på från första början).
Fronten av anpassade spel till telefonen ser lika mörk ut som mobilens skärm. Hittills finns det endast ett 50-tal spel för nedladdning som inte ser särskilt intressanta ut, förutom såklart Zenonia 2, som jag spelade alldes för länge på iPhone med flummiga touch-kontroller! Mer är på väg, och man får hoppas på de stora hits från mobilspeljätten Gameloft, vilka verkligen skulle fungera bättre att spela med hjälp av fysiska knappar.
Telefonen är lite mullig, på grund av de tillhörande spelknapparna på undersidan. Jag vill börja kalla den för min lilla tjockis, trots att den inte är så väldigt bred. Sätter man den bredvid en iPhone 4 så är det däremot klart att man märket en tydlig skillnad i tjocklek. I övrigt så är det flesta funktionerna i mobilen rätt så standard, det enda av vits här är egentligen det faktum att man nu har riktiga spelknappar att använda till sina mobilspel.
Är jag missnöjd med mitt köp? Absolut inte. Detta är den första smartphonen jag någonsin ägt. Tidigare hade jag endast en gammal Nokia knapptelefon i min ägo. Jag spelar väldigt mycket spel, och bärbart spelande är viktigt för mig. Telefonen är snabb, den kan ta bilder med upplösning på fem megapixlar, den har senaste Android-versionen, och har faktiskt mer än vad jag behöver från min telefon just nu.
Men så har den faktiskt den saken jag väldigt gärna skulle vilja ha i en mobil också – spelknappar. Nu kan både min Nintendo DS, iPod Touch och Nokia-telefon stanna hemma. Jag har allt jag behöver och vill ha i min Sony Ericsson Xperia Play, som marknadsföringen bakom produkten ofta poängterar. Så det så.