Det dröjde länge innan jag träffade någon som insåg storheten med The Legend of Zelda: Majora’s Mask, till Nintendo 64 för de som inte var med när det begav sig. Jag tror att allt för många väntade sig något helt annat efter mästerliga Ocarina of Time, men egentligen är det här spelet totalt väntat, om än helt olikt något någon kan tänkas ha gissat.
För att Majora’s Mask, på många sätt mer intressant än Ocarina of Time, går på tid.
Och för att världen bokstavligt talat går under om du misslyckas.
Du har tre dagar på dig, i spelets tid, inte faktisk speltid – sedan kraschar en maniskt flinande måne (!) i huvudet på dig och alla andra runtomkring dig. Världen går under, spelet är slut, och så vidare. Det finns mer story, den skippar vi här för du bör spela Majora’s Mask och uppleva den själv, storyn är nämligen rätt speciell, och stämningen väldigt annorlunda jämfört med tidigare Zelda-spel.
Stämningen är vad som gör Majora’s Mask så underbart. Jag är egentligen inte såld på tidspressen, även om den är ganska sansad eftersom du kan skruva tillbaka klockan om det skiter sig. Dessvärre får du börja om då, såvida du inte klarat nästa huvudetapp (läs: grotta i någon tappning) förstås – då förändras spelreglerna och nya möjligheter uppenbarar sig. Det är den välbekanta Zelda-mekaniken, men samtidigt inte.
Och hela tiden hänger månen där, maniskt flinande, redo att förgöra världen. Undergångsstämningen fungerar, Majora’s Mask gjorde rentav större intryck på mig än Ocarina of Time, men är inte ett lika bra spel i ärlighetens namn. Med det sagt så hoppas jag att vi alla kan hjälpas åt och övertyga Nintendo om en 3DS-version, de har ju öppnat dörren för det. Majora’s Mask skulle göra sig så ypperligt i 3D, än mer så än Ocarina of Time – och det är mästerligt till 3DS!
Det märks att jag är lite kär i Majora’s Mask, va? Detta bortglömda Zelda-spel förtjänar helt enkelt mer kredd, mer utrymme, och en återkomst. Vi har spelat A Link to the Past och Ocarina of Time till leda (nåja, båda är värda årliga återbesök – men det lät bättre), nu är det dags för något mindre bekant.
Har du inte spelat Majora’s Mask så ska du göra det, helst direkt efter Ocarina of Time. Titta på månen, upplev ett Zelda-spel med konstant tidspress, och ta en rejäl tugga Nintendo 64-historia. Du kan göra det direkt på din Wii, vet du väl?
Och rädda världen från undergång. Igen.