Två saker präglade mitt spelande av The Legend of Zelda: Skyward Sword de första 5-6 timmarna. Dels var det inledningen, möjligtvis den bästa tutorial någonsin, som med sitt berättande vaggade in mig i Links och Zeldas värld. Och dels var det känslan av trötthet och olust när jag tacklade det första templet, klarade det, och blev knuffad vidare mot det andra. Inte för att det första templet är dåligt på något vis, tvärtom, utan för att detta ständiga tempelspringande och itererande är några av Zelda-seriens svagheter. På något vis kändes det mer okej i 2D, men så snart Zelda lämnade fågelperspektivet till förmån för en 3D-motor så blev jag väldigt trött på alla dessa tempel. Läs vidare →
Arkiv för
Zelda-söndag
4 december
13 november
The Legend of Zelda på din dator eller iPryl
Det är söndag och då är det Zelda som gäller. Den här veckan bjuder vi på en bakgrundsbild som du kan ha som bakgrund på din dator, eller använda på din iPad eller iPhone. Naturligtvis fungerar bilden på andra enheter med – testa dig fram. Läs vidare →
30 oktober
The Legend of Zelda: Spirit Tracks – som på räls
Jag har ägnat veckan som gått åt att spela The Legend of Zelda: Spirit Tracks. Det är väldigt likt Phantom Hourglass, men till skillnad från föregångaren så slipper du allt som har med skepp och pirater att göra. Eller vänta… piraterna kommer du inte undan, trots att skeppet nu går på räls och har blivit ett tåg. Läs vidare →
23 oktober
The Legend of Zelda: Phantom Hourglass – sjön suger
Efter The Legend of Zelda: The Minish Cap hade jag fått upp ögonen för Zelda och såg verkligen fram emot The Legend of Zelda: Phantom Hourglass, det första Zelda-spelet till Nintendo DS. DS:en erbjöd den perfekta möjligheten att klottra samt utnyttja dubbelskärmen för visning av kartor, synnerligen lämpligt för Zelda-serien. Förutom att man styrde med pekpennan så användes ritmöjigheterna till att göra anteckningar på kartor och rita symboler för att lösa pussel. Läs vidare →
16 oktober
The Legend of Zelda: Twilight Princess – en hopplös varg
The Legend of Zelda: Twilight Princess var det sista i Zelda-serien som kom ut till GameCube och det första i serien som kom till Wii. Spelet hyllades och jag såg fram emot det, men blev besviken. Jag testade spelet – gick omkring i en by, red på en häst – blev förbannad på kontrollen, ledsnade och slutade spela efter 20 minuter. Skitspel! Läs vidare →
9 oktober
The Legend of Zelda: The Minish Cap – liten som ett lingon
Så här tio poster in i artikelserien om The Legend of Zelda känns det en aning pinsamt att erkänna att The Legend of Zelda: The Minish Cap var det första spelet i Zelda-serien som jag testade ordentligt. Jag har ett svagt minne av att haft NES-kontrollen i händerna och testat The Legend of Zelda hos en granne när jag var liten, men det var också den enda direktkontakt jag hade haft med Link. Läs vidare →
2 oktober
The Legend of Zelda: Four Swords Adventures – klonerna anfaller
The Legend of Zelda: Four Swords Adventures är ett lustigt inslag i Zelda-serien. Spelet släpptes till GameCube men bygger på flerspelarinslaget ur A Link to the Past till Game Boy Advance, där flera spelare kunde hjälpas åt och rädda Zelda från den onde Vaati. I Four Swords Adventures spinner man vidare på det här, och spelet tar oss genom åtta världar på jakt efter Shadow Link, Vaati, och allt som är gott. Spelet ser ut som A Link to the Past, men har uppiffade effekter – det släpptes trots allt efter Wind Waker – och ny musik. Dessutom var det ett co-op-spel i första hand, även om det är möjlig att spela Four Swords Adventures själv. Läs vidare →
25 september
The Legend of Zelda: The Wind Waker – den oväntade vändningen
Efter att vi fått smaka på såväl Ocarina of Time som Majora’s Mask till Nintendo 64 visste vi vad Zelda-spelen gick för i den tredje dimensionen. Därför var förväntningarna på The Wind Waker nästan orimligt höga. GameCube var så mycket mer kraftfull, och Link skulle vara snyggare och mer mogen än någonsin. Men riktigt så blev det ju inte. Läs vidare →
18 september
The Legend of Zelda: Oracle of Seasons och Ages – lösenordskaos
Precis som underbara Majora’s Mask så tror jag många har missat Game Boy Color-spelen Oracle of Seasons och Oracle of Ages. Det är synd, för dessa båda äventyr är väldesignade och skickligt producerade, väl värda att uppleva.
Fast det var Capcom-ägda Flagship som utvecklade dem åt Nintendo. Och fast de kom månaden innan Game Boy Advance släpptes och tveklöst hade varit ännu bättre om de fått luta sig på GBA-hårdvaran istället för Game Boy Color. Läs vidare →
11 september
The Legend of Zelda: Majora's Mask – det bortglömda mästerverket
Det dröjde länge innan jag träffade någon som insåg storheten med The Legend of Zelda: Majora’s Mask, till Nintendo 64 för de som inte var med när det begav sig. Jag tror att allt för många väntade sig något helt annat efter mästerliga Ocarina of Time, men egentligen är det här spelet totalt väntat, om än helt olikt något någon kan tänkas ha gissat.
För att Majora’s Mask, på många sätt mer intressant än Ocarina of Time, går på tid.
Och för att världen bokstavligt talat går under om du misslyckas. Läs vidare →