Puzznic är något av en pusseldoldis som hamnade lite i skuggan av samtida spel i samma genre (Tetris och Dr. Mario). Idén är som med de flesta pusselspel väldigt enkel. Det gäller kort och gott att matcha ihop kuber med samma utseende. Detta görs genom att placera kuberna bredvid varandra och vips försvinner de från spelplanen.
Till en början går kubmatchandet som en dans, men bara efter några nivåer så kliar jag mig i huvudet och försöker hitta bortförklaringar som att jag har sovit dåligt eller liknande. Trots bitvis frustration fortsätter jag nöta och känner mig lite smartare efter varje avklarad nivå.
Jag tycker att Puzznic fortfarande är ett kompetent pusselspel som borde förtjänat mer uppmärksamhet när det begav sig.
Texten ingår i artikelserien Nestopia, där jag har som mål att spela alla 210 NES-spel som släpptes i Sverige.