Duke Nukem Forever, det mytomspunna spelet som gav vaporware ett ansikte. Ett Schwarzenegger-inspirerat sådant, ett anabolstint manssvin med solglasögon, redo att ge utomjordingarna på nöten och få en avsugning samtidigt. Duke Nukem är precis så hård, nämligen – född ur videovåldskulturen och 80-talsactionfilmer.
Han passar inte in i dagens samhälle, vi är lite mer förfinade idag. Därför kan jag inte låta bli än att hålla tummarna för Duke, han behöver det – en relik från en tid som på intet sätt var bättre, men som inte bör raderas för det.
Med det sagt så säger det sig självt att Duke Nukem Forever inte kan leva upp till hajpen, om vi nu kan säga att spelet har någon sådan. Egentligen handlar det mer om ett långtgående skämt, för det var väl ingen som trodde att spelet skulle vara nydanande fantastiskt bra, i alla fall inte efter tredje förseningen?
Randy Pitchfords Gearbox gjorde det enda rätta med Duke Nukem Forever, det enda möjliga draget faktiskt. De släppte en godkänd förstapersonsskjutare som är precis så over the top som Duke Nukem Forever måste vara. Det gör inte spelet bättre – om det här var en recension hade jag satt 3 av 5 med reservation – men det gör det desto mer intressant att spela. Duke Nukem Forever är en kulturyttring, en yippie-kay-yeah-motherfucker, ett rebelliskt finger i luften, samt en punkt på spelvärldens längsta följetong. Den behövde nämligen avslutas för att Duke Nukem skulle kunna bli något annat, och det vet så klart Gearbox – det är därför de släpper Duke Nukem Forever så här. För att Duke kan bli något större, bättre och mer modernt längre fram.
Duke Nukem Forever står på butikshyllorna för att det kommer sälja på namnet och nyfikenheten vi har kring spelet som tog över ett decennium att göra.
Duke Nukem Forever står på butikshyllorna för att Gearbox ska kunna skaka av sig skämtstämpeln och göra något vettigt med varumärket.
Duke Nukem Forever står förhoppningsvis på hyllorna för att Pitchford inte bara är full av skit, han vill verkligen dela med sig av 3D Realms vision och göra Duke rättvisa.
Jag är glad att Duke Nukem Forever är ute. Det kommer leda till nya, betydligt mer intressanta spel. Och jag tycker det är humor att spelet kan uppröra så, för att kritiker inte tycker att det är bra nog (stel kontroll och ojämn grafik – det syns att Gearbox bara har lagt åtta månader för att få det på banan), och för att det lyckas uppröra i sin osmaklighet. Det är bra, det behövs sådant med.
Köp Duke Nukem Forever, det är ett stycke spelhistoria och intressant som sådant. Men vänta tills spelet ligger i reabacken, för fullpris är det bara värt om du är tokigt nyfiken eller överförtjust i Duke Nukem. Och då har du redan spelet snurrandes i din konsol eller speldator, lycklig över att äntligen få återvända till en värld när allt var så mycket enklare, eller besviken över att Duke Nukem Forever inte var vad du hade hoppats på.
I så fall hatar du nog den här texten.