Titel: Thunderball
Releasedatum: 1965
James Bond: Sean Connery
Bond-brud: Claudine Auger (Dominique Derval – ”Domino”)
Thunderball, i Sverige kärleksfullt döpt till Åskbollen, skulle egentligen vara den första filmen med James Bond. Ian Fleming skrev nämligen manus tillsammans med Kevin McClory och Jack Whittingham till en film som skulle heta James Bond, Secret Agent, men författaren avbröt samarbetet och tog manuset med sig. Rättigheterna visade sig dock lite tveksamma, så därför blev Dr. No den första filmen i serien istället. McClory stämde sedan Fleming, som arbetade om manuset till boken Thunderball vilken filmen med samma namn skulle baseras på, och det spekuleras i om det är därför som McClory listas som producent.
Nog om det, den fjärde Bond-filmen handlar om två stulna atombomber, nu i SPECTRE:s händer, och väldigt mycket plaskande i vattnet.
Alexander tycker:
Med Thunderball fortsätter Bond-serien på den inslagna standarden som sattes i Goldfinger. Det är actionspäckat, fullt med schyssta gadgets och storskurken Largo tar sig lätt in på min topplista över bästa Bond-skurkar (tillsammans med Dr. No, Oddjob och Goldfinger än så länge). Rätt stil, utseende och kallblodighet för att klassas som en perfekt skurk. Samtidigt som det är en bra Bond-rulle kan jag inte låta bli att skratta åt alla plumpa och dåliga specialeffekter – tyckte man ens att de var bra på den tiden? Och vad är grejen med att snabbspola vissa scener egentligen? De finns även i föregående Bond-filmer, bland annat i biljakter, men i Thunderball dyker de upp i – enligt mig – helt omotiverade situationer. Till exempel i undervattensgrottan, när Largo och hans gäng ska ”parkera” undervattensfarkosten. Där är det logiskt att det ska gå lite långsamt, de är ju i vatten, men det tyckte uppenbarligen inte filmmakarna utan snabbade upp den scenen lite så det snarare ser humoristiskt ut. Hur som helst, Thunderball är en grym Bond-film, se den.
TDH tycker:
Jag älskar Thunderball! Många dagar, men kanske inte alla, i veckan är det min favoritfilm i Bond-serien, och den står sig ganska väl än idag. Alexander sammanfattar det hela ganska bra tycker jag, och kan inte mer än hålla med om mästerligt spelade Largo. När Sean Connery återvände till storyn i avstickaren Never Say Never Again (som egentligen inte är med i Bond-serien men som vi kommer till senare ändå) spelas samma skurk på likartat vis, och av någon anledning tycker jag det ytterligare stärker porträtteringen i Thunderball – de båda filmerna kompletterar varandra på ett historiskt manér. Inte direkt logiskt kanske, men Thunderball blir bättre för att Never Say Never Again finns. Oavsett vilket: se Thunderball, det är den bästa Bond-filmen med Sean Connery som 007.
Ni som följer Nutopias Bond-fredag vet att vi älskar de tecknade Bond-postrarna, så självklart också Thunderballs. Den här markerar en ny era för den tecknade stilen skulle man kunna säga. Tidigare har de tecknade elementen varit ganska sparsmakade och funnits mest i bakgrunden – men nu sparar man inte på krutet utan avbildar tre (nåja, i alla fall två) klassiska scener från filmen, med mycket färg, detaljer och en stil som får oss att vilja se en tecknad Bond-film i precis det här utförandet. En solklar favorit!
Vinjetten
Svarta silhuetter mot olikfärgade bakgrunder – som en Apple-reklam på Bond-manér. En helt okej vinjett där höjdpunkten är låten, framförd av Tjuren från Wales – Tom Jones. De tidiga Bond-filmerna har verkligen de bästa låtarna.
Bästa citatet:
James Bond: My dear, uncooperative Domino.
Domino: How do you know that? How do you know my friends call me Domino?
James Bond: It’s on the bracelet on your ankle.
Domino: So… What sharp little eyes you’ve got.
James Bond: Wait ’til you get to my teeth.
Bästa scenen:
Knappa tio minuters slutstrid under vattnet, kan det misslyckas? Ja, självfallet – jag är absolut inte frälst av denna episka scen, men det är svårt att inte imponeras av den och vilket otroligt jobb det måste varit med koreografin. Det här är även startskottet till Bond-filmernas önskan att vara på, för tiden, otillgängliga platser. Många filmer har undervattensscener, och längre fram ersätter man vattnet med rymden på snarlikt vis. Bara det gör undervattensfajten i Thunderball till den om inte bästa så åtminstone den mest intressanta scenen i filmen.
Somnade Malin?
Eftersom Malin älskar vatten, dykning och hajar fanns det faktiskt hopp för att uppleva hela filmen i ett svep. Allt gick bra och ögonen höll sig öppna genom denna actionfyllda film, ända fram till det hopplöst långa undervattensslagsmålet – då var det kört.
Enligt en hemlig källa ska även Alex ha somnat under denna film…
Nästa vecka tar vi reda på hur många gånger man får leva i You Only Live Twice.