Jag har i tidigare texter nämnt Osakas stora elektronikdistrikt Denden-Town. Där är gatorna kantade av el- och spelbutiker och trottoarerna fyllda med nördar, utklädda damer och annat löst folk. Det finns så mycket skräp och udda affärer där att jag trots mina många år i Japan endast besökt en liten del av dem. Men för någon vecka sedan var det annorlunda. Ett sanslöst lågt pris på ett gäng iMacar lockade in mig i en för mig hittills outforskad butik. Och där skulle jag hitta drösvis med onödiga prylar, oftast förknippade med Apples produkter. Eller vad sägs om iPad 2-speglar?
Eller iPhone-magneter?
Eller ett ”Happy Hacking Keyboard” för aplle Mac?
Eller ett klassiskt tangentbord i bambu?
Eller några inte fullt så officiella iPod shuffles?
Detta var endast ett litet urval av tokigheterna där inne. Nämnas kan väl också de färgglada vibratorerna som med sitt syfte stack ut en aning i en annars väldigt nördig datorbutik. Nåväl.
Och så på vägen hem stötte man på denna dystra syn. Jag är själv inget för Power Macar, och särskilt inte äldre sådana. Men det var ändå något sorgligt över den här gamla trotjänaren som efter många år på något kontor fått sparken och hamnat helt övergiven på gatan i regnet, tillsammans med allt annat skräp. Stackar’n!
