Titel: The Spy Who Loved Me
Releasedatum: 1977
James Bond: Roger Moore
Bond-brud: Barbara Bach (Anya Amasova, XXX)
Intrigen till The Spy Who Loved Me känner vi igen. Superskurk, här megalomaniske Stromberg, roffar åt sig atombomber för att lura Öst och Väst att det faktiskt är dags för krig – You Only Live Twice någon? Det åsido, The Spy Who Loved Me är en nyckelpunkt i Bond-serien, för där Moores Bond har flaxat lite under Live And Let Die och The Man With The Golden Gun, hittar såväl han som serien sin inriktning i The Spy Who Loved Med. Allt blir större, maffigare, och mäktigare i och med det här, med visuellt snyggare produktioner som ofta håller förvånansvärt bra idag, och ja – mer gadgets som spränger saker, något vissa tycker är en nackdel i Bond-serien.
Som om det inte vore nog så fick man inte göra den The Spy Who Loved Me som önskades, för skurken skulle egentligen ha varit SPECTRE och Blofeld, inte galningen Stromberg. Den pågående dispyten kring Thunderball var dock inte avklarad här ännu, och eftersom SPECTRE och Blofeld var med där ville man tydligen inte riskera att filmen stoppades i väntan på en lösning i frågan.
Det gick dock bra för The Spy Who Loved Me så det är inte så konstigt att man valde den här vägen direkt. Två saker till, innan vi plockar filmen i bitar. Först, det är här Harry Salzman hoppar av Bond-tåget, av ekonomiska och personliga skäl. Vidare, The Spy Who Loved Me introducerar Jaws till Bond-mythoset, och lägger till och med upp för att han ska återkomma i en senare film, vilket han också gör. Det hör inte direkt till vanligheterna för James Bond-filmerna!
(mer…)