Rubriken är en kommentar jag får höra om och om igen under mina första lopp. Varför? För jag har stora problem att hålla mig på banan. Det var länge sedan jag var en motormarodör som överlägset varvade mina motståndare. På den tiden var spelen tvådimensionella utan möjlighet till precisionsstyrning. Mycket har hänt sen dess och när jag sätter mig ned med MotoGP 09/10 känner jag frustration över hur rysligt dålig jag är, vilket understryks av att den första achievementen jag låser upp är i samband med en fruktansvärd krasch. Men allt eftersom jag kraschar och kör av banan börjar jag sakta att lära mig hur styrningen går till. Det märks med andra ord att spelet utbildar även oss ovana racingspelare, vilket är ett plus i min bok.
Du har flera olika valmöjligheter som står till förfogande: du kan köra ett helt mästerskap, tävla online, köra tidsträning eller åka i lopp utformade som gamla arkadspel. Skillnaden i den sista är att du inte kan stoppa i pengar för att fortsätta där du ”dog”, utan måste börja om från början. Inte så roligt om du försöker ta dig igenom ett helt mästerskap. Jag har dock mycket att tacka arkadversionen och tidsträningen för de är utmärkta träningsredskap. De skapar en god förståelse av hur motorcykeln ska kontrolleras, som sedan underlättar när man tävlar i mästerskapet.
Spelet är dock centrerat kring mästerskapet och det är där som spelet kommer till sin rätt. Du skapar där en egen unik säsong varje gång du spelar utifrån de strategiska val du gör mellan tävlingarna och hur bra du åker i loppen. De olika valen gör sig främst gällande i form av vad för personal du hyr in till ditt team och vad för utrustning du skaffar till motorcykeln. Tack vare dessa komponenter blir spelet inte repetitivt i samma utsträckning som det kunde ha blivit.
Trots det är MotoGP 09/10 inte ett spel som fängslar mig framför konsolen, utan ett spel som blir roligt att spela i kortare intervaller. Kör du dessutom ett lopp varje helg blir det nästan som om mästerskapet var på riktigt!
Betyg: 3 av 5