Något vi nästan alltid har fått dragits med genom spelens historia är olika mindre fantasifulla titlar. Det är faktiskt inte överdrivet ofta numera som man snubblar över något som både lockar och låter väldigt bra, utan istället känns det mest som att vissa ord upprepas och återanvänds mer än tillräckligt.
Ett företag som dock varit extra duktiga på att ge oss rent ut sagt usla titlar är ju så klart Nintendo, eller snarare Nintendo och många av de utvecklare som ger ut spel till deras konsoler. Allting är inte skräp, absolut inte. Jag gillar namn som Metroid: Prime, Super Mario Galaxy och Castlevania för att nämna några, men det är inte dessa jag talar om här, utan snarare alla dessa spel vars titlar anspelar på just konsolnamnet.
Detta var något som kom främst i och med Super Nintendo. Då var det nästan kutym att så många spel som möjligt skulle ha med ordet “super” i titeln. Detta fenomen fortsatte sedan över till efterföljare, Nintendo 64. Helt plötsligt skulle speltitlarna avslutas med 64, och så länge de gjorde det behövde man inte tänka till över huvud taget. Super Mario 64 (som jag förvisso gillar), Pilotwings 64, Superman 64 och Carmageddon 64, för att nämna några. GameCube klarade sig, och det kan man förstå, men sedan var det tillbaka igen med Nintendo DS då många spel hette någonting med DS, även om det var en riktig förkortning. Och vi ser det till Wii också, särskilt med Nintendos egna spel som Wii Sports, Wii Music och så vidare.
Så vad händer med spelen till Nintendo 3DS som släpps i mars i Sverige? Det har redan börjat, eller vad sägs om Kingdom Hearts 3D: Dream Drop Distance. Tre D alltså, eller behöver jag ens säga det? Och nej, det är inget skämt. Tyvärr.