Läste någonstans, säkert ett pressmeddelande, att man inte skulle kalla Epic Mickey för just Epic Mickey. Det heter Disney Epic Mickey minsann, och det är viktigt. Som att Warren ”Deus Ex” Spectors hyfsat mörka (men ändå inte läskiga) Musse Pigg-spel inte skulle kännas Disney nog utan företagets namn framför.
Det är lite äckligt.
Lyckligtvis gäller detsamma inte spelet. Visst, en knapp timme in känns kontrollen lite tveksam, men presentationen är det sannerligen inget fel på. Designen är riktigt snygg, precis som man väntade sig, och soundtracket bra. Det här är ett spel som drar nytta av hårdvaran i Wii-konsolen, vilket betyder att de gör det bästa med vad de har att spela med. Det är inte HD, men lider inte så extremt mycket av det, ens på min 46-tummare som gladeligen blåser ut 1080p utan att skämmas det minsta. Men visst, den trevliga framtoningen får mig att undra hur det här kommer se ut till PlayStation 3 när det väl kommer dit.
Annars är det här 3D-plattform som avbryts av en väldig massa ”gör ditt” och ”gör datt”. Du kan dubbelhoppa och göra snurrattacker, känns igen. Vad som är lite finurligt är den magiska penseln som låter dig sudda ut delar av världen, eller fylla i den. För att komma vidare måste man göra just det.
Men kontrollen ja, den är som sagt lite tveksam. Den första kampen med fiender som inte var en scriptad boss tog säkert fem minuter. Det är lite oroväckande för fortsättningen.
Det, och att så mycket annat lockar just nu då.
