Releasedatum: 1969
James Bond: George Lazenby
Bond-brud: Diana Rigg (Teresa di Vicenzo)
George Lazenby är troligtvis den minst uppskattade skådespelaren som gestaltat James Bond. Det är kanske inte så konstigt, för dels gjorde han bara en film (något han själv bestämde under inspelningen) och dels saknar han Sean Connerys charm. Lazenby var okänd när han fick rollen som Bond, skådespelare och modell.
On Her Majesty’s Secret Service har mycket av det som gör en Bond-film till just en Bond-film, men sticker ändå ut i serien på fler sätt än via Lazenbys tolkning. Bland annat blir Bond kär och gifter sig, för att ge filmen ett brutalt och faktiskt ganska starkt slut. Det uppdragna tempot och den aggressiva klippningen som tidigare filmer begagnat sig av i actionscener drivs i On Her Majesty’s Secret Service till sin spets, vilket ger filmen en väldig speciell känsla, vilken idag känns synnerligen daterad.
George Lazenby och On Her Majesty’s Secret Service delar Bond-älskarna i två läger. Vissa tycker att Lazenby är underskattad medan andra tycker att det här är seriens absoluta lågvattenmärke.
Alexander tycker:
Jag började se On Her Majesty’s Secret Service med inställningen att sist jag såg den var den fruktansvärt dålig. Jag är dock beredd att ta tillbaka det – för så dålig är den inte. George Lazenby är dock den sämsta James Bond, men själva filmen är faktiskt inte så tokig. Sämre än de föregående Connery-rullarna, visst, men ingen katastrof. Nageln i ögat är just Lazenby och hur han porträtterar Bond som en hårdare men samtidigt mesigare, gubbsjukare, töntigare och kärleksfullare person än han någonsin var i de tidigare filmerna. Han känns inte som James Bond helt enkelt. Blofeld däremot är ruskigt välspelad av Telly Savalas (mer känd som Kojak) och Diana Rigg är i mina ögon en av de bättre Bond-brudarna hittills, som Contessa Teresa di Vicenzo.
TDH tycker:
Jag tillhör lägret som anser att On Her Majesty’s Secret Service är underskattad som film. Den har sin egna stil och känsla, på gott och ont, men jag kan inte hålla med de som anser att det är en dålig film. Interaktionen mellan James Bond och Blofeld är intressant, speciellt eftersom Blofeld är en så öppen person, relativt sett, i filmen. Däremot känns det som en miss i manuset ärligt talat, kanske till följd av att On Her Majesty’s Secret Service egentligen skulle vara film nummer fyra, eftersom Blofeld inte känner igen Bond fastän de träffades i föregående film – en film vars händelser Blofeld vill benådas från. I slutändan så är On Her Majesty’s Secret Service den tunnaste filmen så här långt i serien, och kanske faktiskt sämst, jag har inte bestämt mig riktigt ännu. Den är däremot inte dålig, och även om Lazenby inte är någon vidare Bond så förtjänar han inte riktigt all spott och spe han fått genom åren. Så det så.
Vi gillar den, så klart, men tycker att Bonds kända pose känns extremt krystad när den görs flygandes på ett par skidor. Det förstör helhetsintrycket – lite som Lazenby själv förstör helhetsintrycket av filmen.
Vinjetten
Ett timglas som visar bilder från tidigare Bond-filmer tillsammans med några nakna kvinnosilhuetter (vad annars?) – känns sådär ärligt talat. Hittills har musiken varit betydligt bättre än det visuella och den här vinjetten är inget undantag. On Her Majesty’s Secret Service är dock den enda Bond-film som saknar sång (förutom originaltemat då) – den framförs istället av John Barry Orchestra.
Bästa citatet:
This sort of thing never happened to that other guy.
– James Bond
Bästa scenen:
James Bond jagar Blofeld, båda i varsin bobsleigh. Det är en helt galen sekvens som faktiskt fungerar från början till slut, och för övrigt ett exempel på hur mycket livligare Blofeld är i den här filmen jämfört med tidigare – och senare med för den delen.
Somnade Malin?
Malin tyckte att konversationen mellan Bond och den riktige Sir Hilary Bray pågick i evigheter och slöt därför ögonen en stund i tron att hon skulle kunna blunda och fortsätta lyssna. När Malin återvände till filmen var Bond förklädd till ”Hilly” och hittade siffran åtta under kilten.
Nästa vecka förälskar vi oss i diamanter i Diamonds are Forever.