Det var oundvikligt, Nintendos framgångar med Wii skulle apas efter. Den japanska speljätten borde vara ganska van vid det här laget, men när det gäller Wii var det nog inte så många som trodde att det här skulle bli något alla önskar de kommit på.
Så vad händer? Eller hände, rättare sagt.
Sony är först ut med PlayStation Move. Det är lite pinsamt måste jag säga, för även om Move är bättre än Wii på alla sätt – möjligen undantaget prislappen – så är det samma koncept. Copy-paste, med lite PR-tugg om att man revolutionerar spelandet och så vidare.
Microsofts bidrag är lite mer originellt. Kinect låter dig spela med hela kroppen och det ser precis så dumt och roligt ut som man kan vänta sig. Kostar förstås en spänn eller två, och frågan är hur väl Kinect fungerar för annat än party- och träningslir, men det är i alla fall någonting nytt.
Och så har vi Wii förstås, det är samma som tidigare. Nintendo rullar ut MotionPlus-tillsatsen inbyggd i nya wiimotekontroller, men det är knappast något som tilltalar mer än en handfull hardcorefans. Om och hur Nintendo tänker möta anstormningen från konkurrenterna på rörelsefronten återstår att se, Riticellos $99-prislapp är dessvärre en naiv dröm. Troligare är att Nintendo förlitar sig på sina egna spelserier under konsolens sista levnadsår, samtidigt som de laddar upp för nästa generation. Efter att Sony och Microsoft gjort sina drag först förstås.
2011 kommer handla oerhört mycket om rörelsekontroll. Sony måste bevisa att Move är något att ha, och Microsoft har investerat mycket prestige i Kinect. Låt oss hoppas Nintendo har något att komma med så att det blir en intressant kamp.
2010 är året då rörelsekriget bröt ut. Det är början på något nytt i spelvärlden. Jag undrar om Nintendo visste vad de startade?