Nutopia

Dark Void – matiné med Brendan Fraser

Dark Void var ett sådant där spel jag inte visste ett skit om innan, hade faktiskt aldrig ens hört talas om titeln. Men så började gode TDH babbla om “årets sleeper hit” och sådant, så självklart blev man intresserad. Och det är bra. Välgjort, charmigt och så vidare. Bara det att, ja…

Jag finner det inte särskilt lockande alla gånger. Grafiken finns där. Snygga miljöer och ett bra flyt. Ljudet är dugligt med äventyrliga musikslingor, ljudeffekter som påminner om Halo-serien samt ett röstskådespel som mest för tankarna till Brendan Fraser och hans Indiana Jones-plagiat. Upplagt för matiné alltså, och det är lite vad man får också. Trots mycket action.

Men mycket av något är inte alltid lika med bra. Ett kontrollsystem som mer eller mindre är hämtat från Gears of War och horder av fiender bådar gott, men när vare sig kontrollen, striderna eller vapnen är lika tajta blir det sällan särskilt upphetsande. Utvecklaren erbjuder variation i och med ett jetpak som man får tillgång till efter en stunds spelande, och som sedan uppgraderas för än mer flygande cirkus, men det räcker inte för att få bort den där gnagande känslan av att man bara sitter och maler stereotypiskt motstånd om och om igen.

Det monotona åsido, Dark Void är faktiskt ett bra spel och ska på intet sätt sopas under mattan, det är bara det att jag spelat så mycket bättre förut. Men uppskattar man de lite mer klassiska familjeäventyren, om man får kalla det så utan att för den sakens skull involvera just resten av familjen, så har man något att finna i det här. Det är väl utfört, men har lite svårt att mäta sig med det bästa idag.

Betyg: 3 av 5

Rickard Olsson

Omåttlig dyrkare av esport. Spelar mycket PC och klämmer även in blandat på PS4 när tid finns. Anser att The Last Guardian är universums bästa spel någonsin, för... Trico <3

Kommentarer