140 deltagare ställde upp i huvudturneringen i årets Flipper-SM, som gick av stapeln den 12 till 14 november. För första gången hölls turneringen i Malmö, på det lokala biljard- och flipperstället Interpool.
Jag har kört halva dagen från Stockholm tillsammans med tre andra flipperentusiaster för att ställa upp i mitt allra första flipper-SM. Egentligen hade jag inte tänkt ställa upp förrän 2011 för att hinna bli en bättre spelare, men lockelsen att få vara med blev för stark, och det kan ju inte skada att få fler tävlingar under bältet för att bygga upp rutinen, resonerar jag.
När jag kommer fram står långa rader med flipperspel uppställda i en stor hall där man vanligen spelar biljard. Ljudnivån är hög och mängden adrenalin är så hög i luften att man nästan kan ta på spänningen. Det är kvaldags i årets turnering och för många av spelarna står äran på spel när den dansande, runda silverdjävulen ska betvingas under svett, hot och svordomar. För den oinvigde kan det tyckas charmigt eller rent av lustigt att tävla i flipperspel. Är det inte mest turen som avgör? Skulle du ha våga yppa liknande ord på plats på Interpool den här helgen hade du troligen mötts av medkännande skratt. För visst är ett visst mått av tur med och avgör varje spel, men i flipper är det främst teknik och erfarenhet som skiljer vinnarna från förlorarna.
I kvalet avgörs vilka som ska få gå till slutspel genom att man lottas på fyra spel som står uppställda bland många andra i rader. Varje maskin får du spela på två gånger i följd och den bästa poängen från dina två omgångar förs upp i en lista. Efter att ha spelat två gånger vardera på dina fyra spel har du också hamnat på fyra listor över de bästa poängen på varje maskin. Nu avgörs din placering genom att jämföra poängen för varje spel mot andra som spelat på samma maskin.
Redan i första kvalomgången hettar det till. Flera upplever maskinerna som mycket svårspelade, snabba och oförlåtande, även om spelen generellt håller mycket hög klass och är i bra skick. Skicket på maskinerna är annars avgörande, och då särskilt skicket på själva flipprarna. Det värsta som kan hända en skicklig spelare är att drabbas av “sticky flippers” – att flipprarna inte svarar exakt mot knapptryckningarna och stannar uppe en liten, liten stund efter att spelaren släppt flipperknappen. Det handlar om så små skillnader att en oerfaren spelare knappt skulle märka någon skillnad på flipprar som är sticky eller inte, men för skickliga spelare är sticky flippers hopplöst att spela på eftersom det gör det svårt eller omöjligt att genomföra en rad flippertekniska manövrar såsom ”drop catch” eller ”post pass”.
På Interpool är det dock få problem med sticky flippers, tvärtom är många av spelen ytterst välpolerade och rysligt snabba, vilket håller nere kvalpoängen och gör tävlingen ännu svårare för alla utom de allra mest rutinerade spelarna. För att göra bra ifrån sig i en flippertävling ska man förutom att vara duktig på grundläggande flipperteknik helst också kunna reglerna i så många olika spel som möjligt. Att känna till precis vilka skott som ska tas, och i vilken ordning som de ger mest poäng är en avgörande fördel i dessa sammanhang. Med tanke på att det finns hundratals olika maskiner som skulle kunna ställas upp för en flippertävling är det här ytterligare en faktor som minskar slumpfaktorn och ger fördelar till den som spelat ofta och länge.
På lördagen spelas de sista kvalspelsomgångarna och på kvällen blir det klart vilka 64 av de 140 som ställt upp i huvudtävlingen som har gått vidare till slutspelet på söndagen. Main är huvudtävlingen som spelas på spel från 90-talet och framåt. Utöver main finns turneringen Classics som spelas på äldre spel, enhandsflipper där man bara får använda en hand under spelet (men man får åtminstone själv välja om man vill spela med höger eller vänster hand) och dubbeln, där två spelare bossar över varsin flipper. Även om alla tävlingar har sin charm är det helt klart Main som är huvudsaken i den här tävlingen, och det är där den stora äran finns att hämta för den som lyckas vinna.
Ett sus går genom flippersverige när fjolårets SM-vinnare Jörgen Holm slås ut i en av slutspelets tidiga omgångar, och när finalen väl ska spelas står kampen mellan Alvar Palm från Göteborg och fjolårets silvermedaljör Per Holknekt från Stockholm. Alvar och Per har båda funnits med i förhandssnacket kring tänkbara SM-vinnare, och det blir en tät och spännande match mellan de två som avgörs i bäst av tre spel. Alla tre matcher krävs för att avgöra vinnaren och när den sista kulan har runnit är det Alvar som står som segrare för första gången. Classics-turneringen vanns av veteranen Mats Runsten som tog Classics-guldet även i fjolårets turnering.
Och hur gick det för mig då? Efter en godkänd start på Champion Pub gör jag en totalt misslyckad insats på Medieval Madness och har därmed nästan redan slagit ut mig själv redan innan jag spelar World Cup Soccer ’94 och Monster Bash. När det hela är över slutar jag på 105:e plats av 140 i main, långt ifrån både slutspel och den nivå jag själv hoppats nå. Visserligen hade jag som huvudmål att inte komma sist (det gäller att vara blygsam), men väl på plats fick jag huvudet fullt av nya idéer och hade åtminstone hoppats kunna nå slutspelet. Det blir till att putsa ordentligt på både flippertekniken och tävlingsnerverna till nästa år.
* Officiell hemsida http://www.flippersm.se