I många år, på x antal fester, har jag vänligt med bestämt vägrat att sjunga SingStar, detsamma gäller all annan form av karaoke. Jag kan inte sjunga och hatar att sjunga, även om det så bara gäller ett litet ja må han leva. Tanken på att ens sjunga i duschen skulle bara slå mig om jag först halkat i badkaret och slagit huvudet väldigt hårt. Att sjunga är en av mina väldigt svaga sidor och har nog varit näst intill en fobi.
I vanliga fall är duktig på att utmana mig själv och andra till att ta tag i sina problem/ticks/fobier. Men att sjunga har smugit sig förbi min ”dags att ta tag i”-radar – tills jag blev tvingad att sjunga SingStar i somras. Fösta gången var verkligen en pina och det har bara blivit SingStar en gång efter min debut, och jag definitivt inte vågat mig på att köra utanför hemmets låsta dörrar ännu. Jag hade min chans igår, när det på en 30-års fest skulle sjungas/skrålas till diverse SingStar-samlingar. Då många var väldigt överförfriskade hade jag legat i lä när det gällde att missa toner, men det krävs några SingStar-lektioner till hemma innan jag vågar kraxa i micken på någon fest.
Även om många älskar att samlas runt tv:n och skråla måste jag säga att SingStar kan vara en riktig festdödare med alla dessa uppdateringar som PS3:an envisas med hela tiden – som dessutom inte kan köras i bakgrunden. Lägger man till en dålig Comhem-lina så får man en laddningstid på mer än 12 minuter per skiva som ska startas. Väldigt roligt när det ska bytas mellan Kent, Abba och andra samlingar var femte låt.
Just nu är ”19-2000” av Gorillaz min favoritlåt, som dock är helt omöjligt men jag kan ju inte sjunga så jag skyller på det. Get the coooooool! Get the cool shoeshiiiiiiine!
Veckans spel är en artikelserie på Spelbloggen där triaden med gästbloggare lyfter fram ett spel varje vecka. En bloggare, en post, ett spel – det är den enda begränsningen.