Naturligtvis anade jag oråd när jag såg bilderna på Tehra, huvudperson i spelet som bär hennes namn. Hon är lättklädd, springer omkring i en bikinistass lik den man finner i en mängd stereotypa fantasyspel (eller koreanska onlinelir för den delen), och viftar med ett stort svärd. Jag ska inte påstå att den här typen av tits n’ ass påverkar mig nämnvärt, annat än får mig att sucka tungt, men här känns det ovanligt tröttsamt. Läs vidare →

Som jag skrev i recensionen av Farm Frenzy så hoppades jag på en uppföljare och den dröjde inte länge. Men så här efteråt hade jag gärna väntat ett tag till – för den som väntar på något gott kan ju som bekant vänta länge och jag hade hellre fått något gott i stället för Farm Frenzy 2. Spelet i sig är i stort sett samma sak som ettan men med några nya djur, byggnader, buggar och, så klart, lite finare grafik. Läs vidare →

Mega Man II har funnits på AppStore länge, det var ett av de tidiga plattformsspelen och hade samma problem som alla andra lir till formatet med simulerad handkontroll på skärmen. Det sög, med andra ord. Kritiken lät inte vänta på sig, och självfallet blev den dessutom extra tydlig när det gäller en så oförlåtande spelseri som just Mega Man – dålig kontroll håller verkligen inte när det går alldeles utmärkt att hoppa fel även när den är bra.

Lyckligtvis har Capcom fixat till spelet undan för undan, och nu är det faktiskt riktigt spelbart. Det är tur det, för Mega Man II kan mycket väl vara det bästa spelet i serien. Läs vidare →

Ofta när jag spelar rollspel tröttnar jag för att det är för mycket snack, stora mängder text och väldigt mycket information som ofta inte spelar någon som helst roll för att ta mig framåt i spelet, men Elven Chronicles är helt klart ett undantag. Spelets huvudperson, Rogan, vaknar upp utan minne i sjukstugan hos Jada och får veta att han har blivit räddad efter att hans konvoj blivit anfallen. Eftersom soldater letar efter Rogan måste han snabbt ge sig av från byn och Jada blir hans följeslagare. Fem städer, 37 nivåer, fyra drakar och X antal fiender in i spelet har man fortfarande inte fått veta mer än några få rader om vad som händer och vem Rogan är. Läs vidare →

Zombierullen Dawn of the Dead som iPhone-spel, kan det verkligen bli annat än magi? Jamen självklart, det kan bli kalkonartat dåligt på ett totalt charmlöst vis också, vilket är fallet här. Det här är nämligen så illa att jag inte vet var jag ska börja. Men varför inte med de bra sakerna? Läs vidare →

Grand Theft Auto: Chinatown Wars släpptes under våren förra året till Nintendo DS och konverterades sedan till PlayStation Portable där det trots en del tryckskärmsspecifika moment ändå gjorde sig bra. Nu kommer det till iPhone, och det är billigare än någonsin. För 75 kronor får du allt det Grand Theft Auto-serien alltid stått för: våld, sex, droger och brottslighet om vartannat. Läs vidare →

Rickard menar på att det inte finns några bra bilspel till iPhone och iPod touch, och dessvärre har jag inte haft möjlighet att säga emot honom. Än. Jag hade en liten, liten, liten förhoppning om att Ridge Racer Accelerated skulle ändra på det, men nu blev det inte riktigt så, av två huvudsakliga skäl. Läs vidare →