Nutopia

Dark Void Zero – pixelperfekt?

Det pratas ofta om pixelperfektion när retrodoftande spel dyker upp, eller för all del när det andas något från 8- och 16-bitarseran som har någon form av plattformselement i sig. Med andra ord det mesta, med brasklappen att långt ifrån allt var just pixelperfekt – nästan alltid var det något som inte riktigt stämde, i regel kontrollen.

Idag har det blivit lite av en grej att göra lågbudgetlir i den gamla tidens anda. Plattformshoppande får en renässans i nedladdningsbutikerna, och är det inte remakes så är det konverteringar eller – som med Dark Void Zero – premakes. Typ. För här handlar det dels om att kränga Nintendopoäng i DSiWare-butiken – Dark Void Zero fungerar bara med Nintendo DSi – och dels om att skapa mer buzz kring Dark Void (som Rickard redan recenserat, Brendan Fraser style).

Det lyckas. Det är en bra produktion. Det är ett bra spel.

Från första början flirtar man med forna tider, vilket självfallet är ett medvetet drag för att attrahera de av oss som faktiskt minns att man behövde blåsa på NES-kassetterna (du behöver nämligen göra det med Dark Void Zero också). Hela spelet kunde mycket väl ha varit till NES, med undantaget att Nintendos 8-bitare inte hade klarat av de stora banorna där du hoppar och flyger omkring i jakt på nyckelkort, rätt vapen, och platsen som leder till bossfajt och nästa bana.

Spelet då? Ja, plattformshoppande i Turrican-stil, fast med Mega Man-twist och ett jetpak på ryggen kan man säga. Just jetpaken är intressant eftersom den låter dig flyga runt – men friheten är kortlivad på vissa banor och på andra ser spelet till att du vackert blir av med den (via någon form av energifält). Detsamma gäller vapen, på så sätt är bandesignen bra. Å andra sidan: spelet handlar verkligen bara om att ta sig till olika platser på banan, vilket får det att kännas lite monotont fastän det egentligen inte är det.

Dessutom: kontrollen är inte hundraprocentig, färgpaletten är lite tveksam ibland, och att omväxling förnöjer har man som sagt glömt bort, eller bara ignorerat.

500 Nintendopoäng är runt 60 kr. Det är inte farligt för den spelglädje av klassiska mått som Dark Void Zero trots allt bjuder på. Om du är det minsta intresserad av den här typen av spel, och minns hur det var på Den Gamla Goda Tiden (TM), så är det ett bra köp. Annars? Tveksamt, för frågan är om charmen inte försvinner någonstans på vägen och då vet jag inte vad som blir kvar.

Jag var nämligen med förr.

Betyg: 4 av 5

Thord D. Hedengren

Spelveteran som tidigare startat såväl TVspel.nu som Kong och Spelbloggen. Numera författare, journalist, entreprenör, och VD på webbyrå - bland mycket annat!

Kommentarer

  • Verkar schysst även om jag inte lyckats intressera mig för det “stora” Dark Void. Gillade dock 3d-remaken Bionic Commando Rearmed, och ännu mer det liknande Shadow Complex, vilket ju är ett altarnativt sätt att ära det som varit.

    Funderade kort på att skaffa en DSi XL igår, men slutade meden PS3 istället.